Ramlag och gruppindelningar ger svåra avväganden

Ramlag och gruppindelningar ger svåra avväganden

Just nu är vår utredning inne i ett svårt och känsligt skede när det gäller några principfrågor. I vårt uppdrag ingår att försöka att återskapa en lag av ramlagskaraktär. Det betyder mer av generella lagparagrafer, mindre av exempel på vad som idag är sociala problem och som ska åtgärdas.

Ett sådant synsätt har förvisso både för- och nackdelar. Fördelarna består i att det som nu definieras som sociala problem kanske om 10 eller 20 år inte är det. Då, år 2040, finns det sannolikt andra frågor som vi kallar sociala problem. Med en mer generell lagskrivning skulle vi klara att hantera också det idag okända.

En annan fördel är att Sverige inte har likadan social struktur i alla delar av landet. I Malmö finns en social problematik som Ragunda saknar. Då kan kommunerna, inom en generell ram, arbeta med det som är just den kommunens problembild.

Nackdelen med en sådan syn och förändring, är att de grupper som nuvarande lag bygger på måste ses över. Det ska vi också göra enligt våra direktiv. Och det behöver inte alls vara negativt, men kan komma att uppfattas så.  Det känns nämligen tryggt att tillhöra ”en grupp”. Man vet var man hör hemma. Samtidigt så blir man sin grupps diagnos samtidigt som insatser från socialtjänsten ska bygga på individens behov.

Vi har också sett hur gruppindelningen motverkar ett mycket viktigt mål i lagen – målet om en jämlik lagstiftning. Beroende på ”politisk konjunktur” får en grupp några fler värdeord än en annan grupp. Lagens anda och mål om jämlikhet späds därmed ut.

Det finns en ytterligare aspekt på en lag av mer ramlagskaraktär. Den ökar den kommunala makten. När en skandal händer i en kommun så är det oftast rop på handling från regering och riksdag. Och regering och riksdag har svarat genom att lappa och laga. Med en mer generell lagstiftning och ett tydligt uppdrag till kommunpolitikerna att hantera den makt, som lagen ger, hamnar ansvaret där. I kommunen. Då måste politikerna våga och vilja ta det. De, politikerna, ska formulera vad de ser för problem – det finns inget ”lagfacit”. Det finns inte heller något ”men detta står ju inte i lagtexten”. Att se och identifiera problemen i just min kommun – det är något mycket mer  krävande.

Margareta Winberg, särskild utredare