Socialtjänsten och jämställdheten

Socialtjänsten och jämställdheten

Under sommaren funderar jag på frågan om socialtjänsten och jämställdheten. Området jämställdhet har idag en mycket mer framskjuten plats i politiken jämfört med början av 80-talet då den nya socialtjänstlagen trädde i kraft. Det kan man se genom att läsa portalparagrafen, där ordet jämställdhet inte ingår. Då, hade regering och riksdag fortfarande synen att jämställdhet verkställs genom jämlikhet. I det jämlika samhället har kvinnor och män samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Därefter har debatten och inställningen förändrats. I alla socioekonomiska grupper i samhället är kvinnor som grupp underordnade män som grupp. Det finns en struktur, ett förhållningssätt, utöver jämlikhet… kön spelar roll.   Uttrycket feminism och en feministisk regering kom efter valet 2014, som ett ytterligare förtydligande av denna nya hållning, vilket också återspeglas i denna utrednings direktiv.

Vad som på grund av detta är intressant att undersöka är hur jämställdheten, utan att benämnas som ord, kommer till uttryck i den nuvarande lagen och, beroende på svaret, vad som behöver förändras.

I min iver att hitta svar letar jag statistik. Socialstyrelsen är en guldgruva, liksom Statistiska Centralbyrån.

Många siffror kräver trådar tillbaka i tanken. Bara en så till synes enkel sak som att antalet kvinnor 2018, som fick hemtjänst, nästan var dubbelt så många (109 711) som antalet män (58 730). Eller att mer än dubbelt så många kvinnor (129 832) som män (59 736) fick trygghetslarm samma år. Eller att över en tredjedel fler kvinnor (30 782) än  män (18364) fick matdistribution… 

Mina frågor blir då:
Varför behöver så många fler kvinnor hemtjänst, trygghetslarm och matdistribution jämfört med män? Eller om man vänder på frågan: varför behöver inte fler män hemtjänst, trygghetslarm eller matdistribution? Är de så mycket piggare, tryggare och duktiga på att klara sig själv, att laga mat? Hur bär de sig åt?

Ja, att följa dessa trådar är nog så intressant ur ett jämställdhetsperspektiv. Och därmed också fundera över de där orden, för många, för länge sen: ”i nöd och lust”…

Margareta Winberg
Särskild utredare